Ryggsjukdomar och ryggmärgsskaderehabilitering

Patientgrupper

Vuxna med kirurgiska ryggsjukdomar lokaliserade i kotpelaren och spinalkanalen, samt patienter med behov av rehabilitering efter sjukdomar med ryggmärgspåverkan. De vanligaste orsakerna till kirurgisk behandling är förslitningssjukdomar i kotpelaren, diskbråck, tumörer och olycksfall. Ryggmärgsskaderehabiliteringen riktar sig till alla patienter med tetra- eller parapareser i behov av ryggmärgs- skaderehabilitering, oberoende av hur funktionsnedsättningen uppkommit.

När det gäller patienter med funktionsnedsättning i form av tetra- eller parapareser kan två patientgrupper urskiljas;

Patienter med akut trauma mot kotpelaren och ryggmärgen. Efter att i det akuta skedet vårdats i neurointensiv vårdmiljö övertas patienten till avdelningen för ryggmärgsskaderehabilitering för fortsatt omvårdnad.

Patienter med ryggmärgspåverkan av andra orsaker än trauma, exempelvis vissa tumörer och kärlsjukdomar, erhåller också ryggmärgsskaderehabilitering.

Utredning

Vid spinala sjukdomar som kräver kirurgisk vård är diagnosen oftast ställd innan patienten remitteras för åtgärd. Patienten har oftast utretts med skelettröntgen, magnetkamera eller datortomografi samt neurofysiologisk utredning i vissa särskilda fall.

Avseende patienterna med akut ryggmärgsskada genomförs utredningen i varje enskilt fall i samråd med inremitterande kollegor.

Behandling

I det initiala skedet av en förslitningssjukdom eller diskbråckssjukdom föreslås sjukgymnastisk behandling. Själva det operativa ingreppet syftar till att ta bort förändringar som förorsakar ryggmärgs- eller nervrotspåverkan, som t.ex. benigna förändringar, diskbråck, tumörer och blödningar. Vid akuta ryggmärgsskador erhåller patienten förutom den operativa behandlingen en neurointensiv övervakning. Denna går ut på att säkerställa ventilation, cirkulation och speciell farmakologisk behandling.

Efter det akuta skedet omhändertas patienten för ryggmärgsskaderehabilitering. Rehabiliteringen följer den s k Uppsalamodellen, som omfattar hela vårdkedjan från den tidiga vården inom ryggmärgsskadeenheten vid UAS till fortsatt rehabilitering på hemorten och med ett gemensamt uppföljningsprogram.

Uppföljning

De patienter som genomgått operativa ingrepp ses som regel på återbesök 6 respektive 12 veckor efter ingreppet. Vid speciella tillstånd är uppföljningstiden betydligt längre. Patienter med ryggmärgspåverkan efter trauma och av andra orsaker följs upp kontinuerligt och ibland livslångt.

Aktuell forskning

Den aktuella forskningen fokuseras på fysiologiska förändringar i samband med ryggmärgsskadan, t ex svullnadsprocesser, förändringar i ämnesomsättningen och påverkan av nedkylning. Vi utför även olika experimentella terapiförsök. Den kliniska forskningen studerar behandlingseffekten på nackskador och kirurgisk utvärdering av operationer på patienter med sena symtom efter ryggmärgsskada (rehabilitativ neurokirurgi).

Ansvariga

Anders Holtz och Axel Brattberg.