Antibiotikaresistens ett hot på neonatalavdelning
Neonatalvården tillhör den högspecialiserade vården där antibiotikaanvändningen är hög och patienterna är mycket svaga, vilket betyder att en vårdrelaterad infektion (vri) kan leda till döden. Neonatalavdelningen på Akademiska sjukhuset är en av de verksamheter som under hösten deltagit i Vriss-projektet vars mål varit att minska antalet vri med hälften.
– Vårt mål är att inte sprida några bakterier alls säger Erik Normann, avdelningsläkare.
Innanför glasdörren in till 95 F finns en sluss där händerna ska tvättas och spritas. Här finns även anslag om att klockor och ringar inte är tillåtna. Klockan får jag av mig i slussen men jag lyckas ändå bryta mot reglerna genom att ha långärmat på mig. Att få alla, både besökare och personal, att hålla sig till sjukhusets hygienregler är en viktig del i avdelningens arbete med att få ner antalet vri.
Sedan september 2008 har avdelningen deltagit i Vriss-projeketet vars mål varit att halvera antalet vri på sjukhuset till årsskiftet. Inom ramen för projektet har man bland annat mätt hur hygienrutinerna följts på avdelningen en dag varje månad. I augusti månad följdes reglerna till 90 procent. Birgitta Eriksson, hygienansvarig sjuksköterska och Erik Normann menar att det finns flera anledningar till att reglerna inte alltid följs.
– Tillgängligheten är ett problem. Är man mitt inne i en stressig situation har man inte tid att leta efter handskar eller förkläde, säger Birgitta Eriksson
Avdelningen arbetar därför med att se till att allt alltid ska finnas på samma plats runt kuvösen. Det är inte helt lätt att lösa eftersom en kuvös oftast är omgiven av teknisk utrustning. En söt liten bebis inbjuder inte heller automatiskt inbjuder till att använda skyddsutrustning.
– Man glömmer lätt att sätta på sig handskar när man till exempel byter blöja. Det är en gullig bebis och tanken på skyddsutrustning kanske inte kommer naturligt, säger Birgitta Eriksson.
För fem år sedan hade avdelningen en rad utbrott av infektioner. Rutinerna på avdelningen fick en översyn och i samband med en ombyggnad kom möjligheten att genomföra en del större förändringar. Avdelningen fick bland annat ett eget tvätteri.
– Vi upptäckte det fanns kvar sporer från bakterier i bäddsätten till kuvöserna även efter tvätt. I vårt eget tvätteri värms vattnet till 70 grader som sedan hålls i tio minuter istället för att direkt gå ner i temperatur igen, berättar Birgitta Eriksson.
Ombyggnaden innebar även att det blev färre barn per sal vilket gav möjlighet att involvera föräldrarna mer i vården. Numera tillämpar man hud mot hud-vård, vilket betyder att föräldrarna ska vara med så mycket som möjligt under vården och ge direkt hudkontakt. Förutom att hudkontakten ger tröst och lugn så erbjuder föräldrarna goda bakterier.
– Ett barn är oftast sterilt när det föds och tar till sig de bakterier som de först kommer i kontakt med. Tyvärr finns de mest elaka bakterierna just på sjukhus. Föräldrarna har möjlighet att föra över de goda bakterier som vi alla behöver, säger Erik Normann.
De senaste åren har man haft enstaka fynd av resistenta bakterier på avdelningen, men man har lyckats hindra smittspridning. Eftersom man har intensivvård är antibiotikaanvändning hög. Inom neonatalvården har det inte tagits fram något nytt antibiotikapreparat sedan 1964, vilket betyder att bakterierna haft lång tid på sig utveckla sin motståndskraft mot antibiotika.
– Vi håller på att förlora kampen mot bakterierna och måste hitta nya vägar, säger Erik Normann.
Text: Ylva Porsklev
Foto: Staffan Claesson