Aktivare liv med cochleaimplantat

Innan cochleaimplantatet sattes in våren 2009 var 75-åriga Marianne Hultqvist i princip döv på ena örat. Orsaken var en kronisk öroninflammation som skadat hårceller, nerver och hörselben. Samtidigt som implantatet sattes in rekonstruerades hela örat, med hjälp av en ny metod som utvecklats av otokirurger på Akademiska sjukhuset. Hon är en i en växande skara äldre som behandlas.

– Numera kan jag höra fågelsång och klapprande skor. Det är fantastiskt. Och jag kan spela boule och röra mig bland folk, det orkade jag inte förut. Då drog jag mig för att träffa många samtidigt. Jag hörde inte vad de sade och blev helt utmattad av socialt umgänge, berättar Marianne Hultqvist.

Redan som liten hade Marianne täta öroninflammationer med flytningar, lockkänsla och nedsatt hörsel. Men det var först i 20-årsåldern som maken uppmärksammade henne på att hon hörde riktigt illa.

Hon genomgick en så kallad radikaloperation, då man rensar ut infektionen och tar bort hörselben och trumhinna.  Därefter blev det täta turer till Akademiska sjukhuset för olika kontroller.

Med tiden blev Marianne nervdöv och för drygt ett år sedan fick hon cochleaimplantat på höger öra. Samtidigt fyllde man igen vårtutskottet och hörselgången med bukfett innan den syddes igen. Med en ny metod kan man bygga upp hörselgångsväggen med brosk och återställa anatomin med hjälp av kroppseget material.

– Det är en stor fördel för patienten att slippa två operationer. Rekonstruktionen bidrar till att skydda implantatet från infektion, som är en stor risk vid radikalopererade öron. En annan fördel är att öronen bli vattentåliga så att patienten kan bada, säger Karin Strömbäck, en av kirurgerna i teamet.

Operationsmetoden är ovanlig i Europa. På Akademiska har ett tiotal patienter opererats hittills på detta sätt. Om ingreppet förväntas ge en rejält förhöjd livskvalitet görs ingen skillnad på äldre och yngre patienter. 
                                                                                                                    
Sunt med rörligare liv
Professor Helge Rask Andersen, som också ingår i det otokirurgiska teamet, menar att återfådd hörsel ofta ger äldre ett rörligare och mer utåtriktat liv.

– Umgänge och fysisk aktivitet stimulerar både kropp och hjärna. Det motverkar risken att utveckla livsstilsrelaterade sjukdomar och inte minst demens, fortsätter han. 

På Akademiska märker man av en kraftigt ökad efterfrågan på cochleaimplantat. Det vanligaste är att implantat sätts in på barn, vid medfödd dövhet redan i 7-8 månaders ålder eller senare vid förvärvad dövhet. Men även äldre kan få stor hjälp. I fjol satte man in 43 implantat, varav 16 på personer över 70 år. Hittills i år har 33 patienter opererats och 70 utreds. Många som opereras här kommer från andra regioner än Uppsala.

Marianne tvekade aldrig inför operationen
– Jag hade ingenting att förlora. Nu blir det bättre och bättre för varje dag. Jag känner mig som världens lyckligaste människa.  Implantatet har gjort underverk och gett mig ett nytt liv.

Cochleaimplantat är aktuellt att bli klassat som rikssjukvård. Den 6 oktober 2010 beslutar Socialstyrelsen vilka två av dagens fem centra som får uppdraget att ta emot patienter från hela landet. Beslutet gäller barn med medfödd missbildning på innerörat.  Ett nära samarbete mellan specialister inom hjärn-, käk- och plastikkirurgi gör att Akademiska har kompetens att behandla även de komplexa fallen, barn som föds med svåra missbildningar och ibland även svåra hjärnskador.
 
– Sverige är internationellt sett ett litet land med begränsad befolkning. När det gäller ovanliga sjukdomar krävs ett visst patientunderlag för att bygga upp och bevara tillräcklig medicinsk kompetens. Därför är en centralisering till färre sjukhus positiv, det gynnar vårdkvaliteten och möjligheterna att satsa på forskning. Det är bättre än att sprida resurserna på många centra, säger Karin Strömbäck

Text: Elisabeth Tysk
Foto: Staffan Claesson

Fakta: Cochleaimplantat
Ett hörhjälpmedel som hjälper döva och gravt hörselskadade att uppfatta tal och ljud genom att hörselnerven stimuleras elektroniskt.  Till det yttre påminner implantatet om en vanlig hörapparat men är förutom mikrofon försedd med en sändarspole som för över signalerna till implantatet. Den inre delen innehåller elektroder om läggs i hörselsnäckan (cochlean) samt elektronik för att ta emot signalerna och stimulera hörselnerven så att hjärnan uppfattar ljud.